Aktuellt

Foto: T. Westberg
NAMIS Nyhetsbrev 2/2015

Årets Hugo Valentin-föreläsning hölls av prof. Dieter Pohl, 26 februari 2015.

Antologin från antiziganism-konferensen klar. Mer

Till kalendariet >>

Master i Förintelsen och folkmordsstudier

Foto: M. Wallerstedt

Masterprogrammet i studier kring Förintelsen och folkmord

Besök våra Master Class-sidor

Övrig utbildning

Foto: T. Westberg

Fristående kurser

    Följ mig på twitter

    Ett globalt perspektiv på våldets decennier: "The New Empires of Violence 1930–1950"

    2015-03-02

    Den trettonde Hugo Valentin-föreläsningen


    Tyske historikern Dieter Pohl föreläste under rubriken ”The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence”, i Universitetshuset i Uppsala den 26 februari.



     

    1930- och 40-talen går till historien som de mest våldsamma årtionden som mänskligheten registrerat. Tre länder – Italien, Japan och Tyskland – försökte hantera den världsomspännande depressionen genom expansiva imperiebyggen på intilliggande territorier, vilket innebar användande av våldsmedel av aldrig tidigare skådat slag.

    Kännetecknande för våldet under 1930- och 1940-talen var inte enbart omfattningen på konflikterna, utan även det massvåld som drabbade civila och krigsfångar. Historieskrivningen har ofta sökt förklaringar till denna civilisationskollaps i termer av extrema och militanta ideologier och diktaturer eller sammanbrott av rättssystem, etnisk konfliktbenägenhet i ”våldszoner”, eller en kontinuitet från kolonialismen. I årets Hugo Valentin-föreläsning diskuterade historikern Dieter Pohl ett alternativt synsätt som utgår från de nya imperieambitionerna under 1930-talet och början av 1940-talet. Japan, Italien och Nazityskland planerade alla att hantera den globala ekonomiska krisen genom att skapa väldiga imperier i sina grannområden. I kontrast till de västeuropeiska staternas historiska koloniala imperier på andra sidan haven blev dessa nya områden spelplaner för en extrem nationalism, formulerat som ”Lebensraum”, ”spazio vitale” eller den ”Stora östasiatiska samväldessfären”. Detta innefattade såväl bosättning som djupgående exploatering, både genom plundring och organiserat tvångsarbete. Eftersom alla tre makterna sökte betvinga redan existerande, komplexa stater och samhällsstrukturer, använde de olika metoder för massivt våld för att försöka omintetgöra allt motstånd. Nazityskland mördade fler än 10 miljoner människor, japanska ockupationsstyrkor miljoner och italienska styrkor hundratusentals människor. Även Stalins Sovjetunionen och inbördeskriget i Kina hör till bilden av de våldsamma årtiondena.

    Dieter Pohl är professor i samtidshistoria vid Alpen-Adria-universitetet i Klagenfurt, Österrike.

    Föreläsningen ägde rum i Sal IV, Universitetshuset, torsdagen den 26 februari.

    Mer om Dieter Pohl och föreläsningen

    Välkommen till Hugo Valentin-centrum

    Hugo Valentin-centrum är ett tvärvetenskapligt forum vid Uppsala universitet med huvudsaklig inriktning på forskning. Forskning bedrivs på två prioritererade områden: dels förhål-landen och processer relaterade till den etniska dimensionen i mänskligt liv, dels folkmord och andra grova brott mot de mänskliga rättigheterna.  Läs mer

    För mer information kontakta

    Prefekt/motsv:

    Stf. föreståndare:

    Kursadministration:

    Ekonomiadministration:

    Personaladministration:

    2015-03-02

    Den trettonde Hugo Valentin-föreläsningen


    Tyske historikern Dieter Pohl föreläste under rubriken ”The New Empires of Violence 1930–1950. Global Perspectives on the Decades of Mass Violence”, i Universitetshuset i Uppsala den 26 februari.



     

    1930- och 40-talen går till historien som de mest våldsamma årtionden som mänskligheten registrerat. Tre länder – Italien, Japan och Tyskland – försökte hantera den världsomspännande depressionen genom expansiva imperiebyggen på intilliggande territorier, vilket innebar användande av våldsmedel av aldrig tidigare skådat slag.

    Kännetecknande för våldet under 1930- och 1940-talen var inte enbart omfattningen på konflikterna, utan även det massvåld som drabbade civila och krigsfångar. Historieskrivningen har ofta sökt förklaringar till denna civilisationskollaps i termer av extrema och militanta ideologier och diktaturer eller sammanbrott av rättssystem, etnisk konfliktbenägenhet i ”våldszoner”, eller en kontinuitet från kolonialismen. I årets Hugo Valentin-föreläsning diskuterade historikern Dieter Pohl ett alternativt synsätt som utgår från de nya imperieambitionerna under 1930-talet och början av 1940-talet. Japan, Italien och Nazityskland planerade alla att hantera den globala ekonomiska krisen genom att skapa väldiga imperier i sina grannområden. I kontrast till de västeuropeiska staternas historiska koloniala imperier på andra sidan haven blev dessa nya områden spelplaner för en extrem nationalism, formulerat som ”Lebensraum”, ”spazio vitale” eller den ”Stora östasiatiska samväldessfären”. Detta innefattade såväl bosättning som djupgående exploatering, både genom plundring och organiserat tvångsarbete. Eftersom alla tre makterna sökte betvinga redan existerande, komplexa stater och samhällsstrukturer, använde de olika metoder för massivt våld för att försöka omintetgöra allt motstånd. Nazityskland mördade fler än 10 miljoner människor, japanska ockupationsstyrkor miljoner och italienska styrkor hundratusentals människor. Även Stalins Sovjetunionen och inbördeskriget i Kina hör till bilden av de våldsamma årtiondena.

    Dieter Pohl är professor i samtidshistoria vid Alpen-Adria-universitetet i Klagenfurt, Österrike.

    Föreläsningen ägde rum i Sal IV, Universitetshuset, torsdagen den 26 februari.

    Mer om Dieter Pohl och föreläsningen